For english version of this exciting blog:
Use english translation from google either on the left or on the top of the page
Mån 21 sep tog vi bussen från Sandakan city till Sepilok, 30 min, vilket är ett orangutang reservat. Här kan jag lova att vi sparade pengar på att ta oss dit själva. På hotellet ville de ha 650 kr för halvdagsturen. Nu betalade vi endast 150 kr, de försöker allt! Vi kom fram lagom till matningen av orangutangerna.

Entrén

Här får man stå på läktare och titta när orangutangerna matas med mjölk och frukt. Jag kan väl säga att jag hade hoppats på mer. Men det var kul att se dem svinga sig fram på repen. Sammanlagt visade ca 10 st upp sig lagom för frukost.

Senare kom även Long och short tailed Macaquas och snodd resterna. Dessa små vart slitna.

När vi fortsatte promenaden vidare kom allt fler Macaquas och dessa är inte skygga. Nu förstår jag varför man inte ens fick ha med sig vatten in på reservatet.


Efter man gått turen i reservatet kunde man gå en liten hikingtrip i djungeln. Det gjorde vi såklart, och hade med vår nyfunne vän Carl, amerikan som vi träffat i Brunei. Vi gick o gick och såg inget märkvärdigt. Carl som är doktorand inom träd stannade och tittade på alla växter och träd och hittade även små, små blodiglar, leeches. Efter ett tag börjar Micke och Carl hittade många på sina kläder och hikingen blev inte så njutningsfull. När vi kom tillbaka hade Micke flera stycken på kroppen. En på magen med huvudet inborrat och kroppen sprattlande rakt ut, påminde om en skräckfilm. Vi fick gå igenom alla kläder och jag som hade kortärmat, kortbyxor hade inte en enda. De fastnade väl inte på mig lika lätt som på Micke o Carl som hade långärmat. Usch, ett minne det också.

Här, svettiga och slitna efter "the leeche hike".
Onsdagen åkte vi till Turtle Island, en timmes båttur från Sandakan. Turtle Island park består av tre öar varav Selingan är huvudön. Vi lyckades boka genom hotellet och fick betala mycket för en dag och en natt där! Detta visste vi redan innan, men det var verkligen värt det. Detta var höjdpunkten på resan. Vi hade en supertrevlig guide och reste med tre andra par. Sammanlagt på ön var det ca 40 turister.

Båten med sammanlagt 300 hk, inte purfärsk men turen var behaglig.

Slukade "bara" 250 L fram och tillbaka...

Vi anländer till ön. Vi kom till paradiset!

Vi checkade in i vår chalet som hade 6 rum. Vi trodde vi skulle bo i sovsalar och dela med andra...

men vi fick ett eget litet och fräscht rum.

Huvudbyggnaden

Här hade de en statistiktavla för de tre öarna. Den visar hur många sköldpaddor som kommit upp på ön och när, hur många bon, antalet ägg som tagits till the hatchery och hur många bebisar som släppts. Detta dygnsvis.

Här är "kläckeriet" (hatchery). När skölpaddorna kommer upp och lägger sina ägg tar personalen hand om äggen och gräverna ner dem här. Detta är en hel vetenskap. De ska grävas ner på 75 cm djup, ha kvar den ursprungliga sanden för lagom fuktighet och lufttillförsel. Inkubationstiden för ett bo är 2 månader. När vi gick förbi kunde vi ibland se en vilsen baby irra runt. Vissa delar är skuggade och det är för att olika temperaturer ger olika kön. Varmare ger honor.

De är väldigt stora djur!

Ett bo

Under dagen när vi kom dit hade vi fritid då vi snorklade och bara hade det skönt. Vi var tillsadga att inte snorkla vid den rockiga delen för där fanns det giftiga havsormar. Väl ute på snorkling såg jag denna livsfarliga orm ligga lugnt på botten, långt ifrån sitt naturliga habitat. Jisses, fick panik, trots att den låg helt still så var det alldeles för grunt och därmed för nära för att jag skulle vilja vara kvar.

Här är den: Colubrine Sea Krait. En mycket giftig orm, men är sällan aggresiv.

När vi var på stranden kom livräddaren med denna söta lilla baby. Den kom antagligen från ett bo som de missat. Så vi släppte den i havet.

Livräddaren showade även för oss.

Vi träffade så mycket trevliga människor, från alla världens hörn. Här Suzanna och Ben från England, Lousia och Ignes från Australien. Vi träffade även de enda svenskarna under hela resan.
Efter maten såg vi en film om skölpaddornas liv och varför de hotas. Kontentan var att miljöförstöring, ex att kasta plastpåsar i havet vilket de tror är mat och äter, de kan inte metabolisera dessa och dör. Fastnar i nät. Sköldpaddsägg stjäls i Philippinerna eftersom de anses delikatess. Inte lagligt i Malaysia. Av 1000 frisläppta babys överlever endast 1. De blir lätt mål för krabbor och andra större havsdjur.
Efter filmen började den långa väntan. Vissa nätter har den första landstigningen skett kl 5 på morgonen, det skulle ha blivit jobbigt. Vi blev indelade i grupper om 20 varav första gruppen gick redan halv tio. Vår tur blev halv elva!!

Här kommer nu många dåliga bilder. Orsaken är att man inte fick ta kort med blixt eftersom detta kan störa honan och hon går tillbaka till havet och lägger äggen där. Med enbart en liten ficklampa fick vi dessa kort. Här har honan gjort en grop och lägger sina ägg.

Detta ska föreställa en bild på hela sköldpaddan. Nån som ser? Vinkla dataskärmen så kan man se konturena, haha.

Vår duktiga hona lade 102 ägg. Dessa togs om hand.

Vi gick till kläckeriet där personalen grävde ner dem.

Skylten för vårt bo. 102 ägg. Det 6684:e boet för iår! 22 september.

Sen var det dags att släppa ett hundratal babys ut i det stora blå. De var så söta. Sprang jättefort, men visste inte vilket håll de skulle så vi fick hjälpa dem. Orsaken till att honor gör landstigningar på natten är att de inte tål den starka värmen dagtid. De kan dö. Samma sak med babys så därför släpps de på natten.
Vi hade en fantastisk upplevelse här och vi skulle göra om det tusen gånger till!!
Vi kom till Semporna onsdag kväll efter nästan en hel dag på bussen. Semporna är precis som de andra städerna vi såg på Borneo väldigt liten och smutsig, men vi hade bokat in oss på det största och bästa hotellet, Seafest Hotel. Inte så dyrt heller, 400 kr/natt. Inget märkvärdigt hotell alls, men rent och fräscht och låg nära till Uncle Changs, vilka vi gjorde dagsturerna med.

Seafest Hotel

På väg ut till Mabul Island (en timmes tur). Vi åkte med värsta vraket vars ena säte gick sönder.

Härligt! Vid Uncle Changs brygga på Mabul.

Här hamras sätet på plats.

Vi åkte ut med dykbåten. Ett par från England dök och vi var de enda som snorklade. Skönt när man slipper trängas.

Här kunde man ha bott. Dessa är water bungalows och kostar ca 600 usdollar/natt/person. Hm, nja, vi är fortfarande studenter. Men vi snorklade i revet precis utanför och det var sagolikt. Jag såg min första Cuttle fish! och en massa annat som ex barracudas.

Snorkling vid Kapalai Island, 15 min från Mabul.
En del stränder på Mabul var verkligen förskräckliga! De har inget miljötänk alls i Malaysia. De kastar allt i vattnet och sen spolas skiten upp. Synd för den här stranden hade kunnat vara superfin.

En av dagarna slappade vi på en fin strand vid pirarna. Vi snorklade lite. Micke lånade ut sin utrustning till en lokal kille. Han var ute i evigheter och kom sedan upp med en stor kokosnöt. I denna hade han fångat två fiskar, varav ena var denna Trigger fish! Kan inte fatta att man lyckas med det!

Här snorklar jag vid Scuba Junkies tillhåll på Mabul. Det var så otroligt härligt. Snorklingen på Mabul är verkligen fantastisk. Man simmar bland stora fiskstim, så stora att man inte ser något annat än fisk framför sig. Vid en av snorkelturerna runt ön simmade jag lugnt i ett stort stim och när stimmet försvann upptäckte jag en Trigger Fish nära mig som gjorde ett utfall. Jag blev galet rädd eftersom jag vet att de har sitt revir under och över sig och kan attackera och bitas. Det var nära ögat, men jag simmade i panik tillbaka till båten, puh! ;)

Snyggt! NOT!

Härligt slappande!

Uncle Changs hade en del katter. Den här lilla var så söt!!

Maten var inkluderad och var över förväntan.

Uncle Changs

Den fina stranden där vi snorklade. Tyvärr blev det ebb så snabbt att det inte gick att simma här så länge.

På Mabul finns en liten by, detta är "huvudgatan".

Husen i byn. Skulle ni vilja bo här?

Mycket barn lekte överallt. Här leker de under husen.

Barnen var även tvungna att arbeta. Här mötte vi två småkillar som bar på en tung platta dryck.

De showar för oss även här.

En annan kille har varit och fiskat och kommer med fångsten.